Elproduktionen ökar men användningen minskar
16 sep 2025
Elektrifieringens paradox
Sverige talar ofta om elektrifiering som lösningen på både klimatutmaningar och konkurrenskraft. Kommuner och regioner sätter mål om att bli helt elektrifierade, och industrin bygger om processer för att gå över till fossilfritt. Men när elanvändningen summerades för 2024 landade den på 136,3 TWh (Ekonomifakta), vilket är en nivå lägre än vad vi hade redan på 1980-talet (Länsstyrelsen/RISE). Samtidigt byggs ny produktion i rekordtakt.
Det skapar en märklig situation. Politiker och myndigheter varnar för att det inte finns tillräckligt med el för att möta framtidens behov, medan producenter talar om risken för överskott och bristande lönsamhet i ny produktion. Ett tydligt exempel är elcertifikatsystemet, som en gång var ett starkt ekonomiskt incitament för att bygga förnybar energi men där värdet i dag nästan utraderats. Priserna på certifikat har fallit från över 300 kr till under 10 kr, mycket beroende på att elanvändningen inte vuxit i takt med utbyggnaden av produktionen. Det verkliga problemet är alltså inte att vi saknar el i totalen – utan att vi saknar rätt el, på rätt plats, vid rätt tidpunkt.
Källa: Cesar och Necs
Produktion ökar snabbare än förbrukning
Parallellt med att elanvändningen minskar fortsätter en omfattande utbyggnad av produktionen. Vind- och solkraft växer snabbt, och regeringen planerar för nya kärnkraftsreaktorer. En tidigare prognos visar att produktionen väntas öka snabbare än förbrukningen fram till 2026 (via.tt.se). Det riskerar att skapa ett elsystem som samtidigt känns överfullt och otillräckligt. Överskott kan pressa priserna och minska lönsamheten för producenter, medan effektbrist kan uppstå under de timmar då behovet är som störst. Svenska kraftnät varnar för att effektbalansen kan bli negativ redan kring 2028/2029 om systemet inte kompletteras med mer flexibilitet (Svenska kraftnät).
För hushåll och företag är frågan minst lika ekonomisk som systemteknisk. Regeringen har därför beslutat att sänka elskatten med nästan 10 öre/kWh från 2026, motsvarande cirka 20 % av dagens nivå (Regeringen, Energi.se). För ett genomsnittligt hushåll innebär det ungefär 1 000 kronor mindre i årliga kostnader. Sänkningen är i första hand ett sätt att lindra pressade ekonomier snarare än att förändra elanvändningen, men den visar tydligt att politiken nu även fokuserar på konsumenternas situation i ett elsystem under omställning.
Stabilitet och flexibilitet viktigare än någonsin
Nordens styrka ligger i en stabil energimix med vattenkraft och kärnkraft som reglerbar bas, kompletterad med en snabbt växande andel vind- och solkraft. Det ger både trygghet i leveransen och förutsättningar för en fortsatt fossilfri utveckling (Fortum). Men i takt med att andelen väderberoende produktion ökar blir behovet av systemlösningar ännu viktigare.
Här spelar flexibilitet och lagring en central roll. Batterier, styrbara värmepumpar och smarta nät kan jämna ut skillnaderna mellan produktion och förbrukning, så att överskott tas till vara och bristsituationer undviks. På så sätt kan systemet fungera stabilt även när produktionen är ojämn och efterfrågan varierar.
Slutsats – en energimarknad i balans
Sverige står inför en energipolitisk paradox. Vi saknar inte elenergi i stort, men vi saknar ofta rätt el vid rätt tid. Det gör att systemet samtidigt kan upplevas som både överfullt och underdimensionerat. Lösningen ligger inte enbart i att bygga fler kraftverk, utan i att använda elen smartare och styra konsumtionen till rätt tidpunkter.
För fastighetsägare innebär detta stora möjligheter. Genom att kombinera energieffektivisering med egen produktion från solceller, kompletterande system som bergvärme eller frånluftsåtervinning och lagring i batterier kan man minska sina kostnader och samtidigt bidra till att elsystemet hålls i balans. Genom att investera i energieffektivisering, lokal produktion och genomtänkt elanvändning kan fastighetsägare både sänka sina kostnader och bidra till ett elsystem som är mer hållbart och flexibelt – ett dubbelvärde för både plånboken, samhället och miljön